I min barndoms berså

”I min barndoms berså” är en berättelse om en familj bestående av mor och far samt fyra barn födda mellan 1939 och 1943. Ett av dessa barn är författaren May Larsson. I boken berättar hon i ord och bild om sin barndom i en liten by i Norrbotten. May Larssons pappa var gårdfarihandlare och hennes mamma var hemmafru. Varje vår köpte familjen en gris som slaktades till jul. Med ett rakt och enkelt språk och naivistiska teckningar skildrar May livet på landet på 1940-talet. Vad barnen lekte, hur familjen bodde och arbetade och om hur det var i skolan.

Författare och illustratör May Larsson. Grafisk form Peter Sundström. Tryck Bulls Graphics. 144 sidor. Inbunden

Boken kan köpas från Ordfirman och från Adlibris.se och Bokus.se. 

Vid köp från Ordfirman; Swisha 225 kr till 0706051319. Uppge namn och adress. Porto ingår. 

Song for Mirka

I ”Song for Mirka – en historia om Norrbotten Big Band”, berättar Mirka Siwek om sin tid i som bandets producent och orkesterchef. Hon arbetade i bandet i 24 år, mellan åren 1989-2012. I boken får vi läsa om hur NBB utvecklades från att vara en militärorkester i Boden till en jazzorkester som tillhör världen.

Författare Mirka Siwek. Foto Anders Alm. Grafisk form Peter Sundström. Tryck Bulls Graphics. 168 sidor. Inbunden, hård pärm.

Boken kan köpas från Ordfirman och från Adlibris.se och Bokus.se. 

Vid köp från Ordfirman; Swisha 200 kr till 0706051319. Uppge namn och adress. Porto ingår. 

 

Da capo

Från Danmark till Skåne, från Skåne till Värmland, från Värmland till Luleå och Norrbotten. Här blev Karl Petersen kommunalråd och omnämndes ofta som ”borgmästaren” eller ”krysskungen”. I sin biografi Da capo berättar han om sin livsresa, viktiga politiska frågor – men inte minst om sina otaliga möten med Luleåbor på Storgatan. Det här en ny utgåva med nya texter om etableringen av Facebooks serverhallar, bostadsbyggande samt om kulturens värde och roll.

Boken är utgiven av Black Island Books. 

Vid köp från Ordfirman; Swisha 175 kr till 0706051319. Uppge namn och adress. Porto ingår. 

 

 

Hello Mr. Mayor

En bok om hur gick det till när Facebook bestämde sig för att bygga ett stort datacenter i Luleå. Kom med in bakom kulisserna i Luleås stadshus och näringslivsbolag och följ det intensiva arbetet bakom Facebooks etablering.

Författare Gunnel E Vidén. Grafisk form Peter Sundström. Tryck Bulls Graphics. 98 sidor. Inbunden

Boken kan köpas från Ordfirman, Adlibris.se och Bokus.se.

Vid köp från Ordfirman; Swisha 150 kr till 0706051319 (Karl Petersen) Uppge namn och adress. Porto ingår

 

Kråkdansarens resa

Kråkdansarens resa är en värdig hyllning till en livsbejakande poet som berör många människor genom sin personlighet och din diktning.

Författare Mats B Emanuelsson. Grafisk form Peter Sundström. Tryck Bulls Graphics. 64 sidor. Inbunden

Boken kan köpas från Ordfirman, Adlibris.se och Bokus.se.

Vid köp från Ordfirman; Swisha 145 kr till 0706051319 (Karl Petersen) Uppge namn och adress. Porto ingår

En rutig zebra

När livet en dag tog en oförutsedd väg och lämnade mig sittande vid vägkanten sökte jag en mental, social och andlig väg.Jag fann den i diktens värld. Jag fann orden och uttrycken av förståelse, insikt och läkedom.

Författare Tommy Eriksson. Grafisk form Peter Sundström. 30 sidor. Inbunden

Boken kan köpas från Ordfirman, Adlibris.se och Bokus.se.

Vid köp från Ordfirman; Swisha 75 kr till 0706051319 (Karl Petersen) Uppge namn och adress. Porto ingår

Krönika om solidaritet

För snart 50 år sedan besökte jag mitt livs första politiska möte. Det var den socialdemokratiska arbetarkommunen i Knislinge som kallat till ett öppet protestmöte med anledning av Sovjets invasion i Tjeckoslovakien.

På mötet väcktes mitt intresse för politiken och sedan dess är jag medlem i partiet. Jag drogs med på grund av det stora engagemang socialdemokraterna visade för solidaritet och mänskliga rättigheter.

Det starka engagemang för en rättvis värld som en gång fanns i partiet har avtagit i takt med ett hårdnande samhällsklimat. Rätten att få fly för sitt liv, som en gång var en självklarhet, är inte lika självklar längre. På bara några år har följderna av globaliseringen lett till fler stängda gränser än någonsin tidigare.

Det fanns en tid då partiet var först på plan när det gällde att med glöd stå upp för solidaritet och mänskliga rättigheter. Nu finns denna glöd på annat håll.

Meta Wiborgh och Mats Eliasson är två personer som startat en kraftsamling för ensamkommande barn i Luleå. Ett mycket fint och hoppfullt initiativ.

Kraftsamlingen vill att Migrationsverket fryser alla utvisningar för ensamkommande barn och unga omedelbart på grund av ”den rättsosäkerhet och brist på kunskap om barnperspektivet som råder på Migrationsverket”.

Kraftsamlingen uppmanar våra politiker att ta beslut om amnesti för alla ensamkommande barn och unga som varit i Sverige mer än ett år.

En person som också på sitt sätt kämpar för de ensamkommande barnen är Ingela Nilsson i Luleå. I ett gripande brev till mig skrev hon;

”Det är ett övergrepp av det värsta slaget och en omänsklig och ovärdig handling att skicka tillbaks våra unga till Afghanistan. Vi är många som kämpar dag och natt för att hålla modet uppe hos alla de som nu är skräckslagna över de tvångsdeporteringar som nu sker. De väntar på sin tur och litar snart inte på någon av oss eller på livet överhuvudtaget”.

Den starka engagemang för utsatta människor som finns hos Meta, Mats och Ingela förtjänar att få stöd och uppmuntran, inte minst från mitt eget parti (S).

Socialdemokraterna ska vara en kraft att räkna med när det gäller solidaritet och mänskliga rättigheter.

Karl Petersen

(Krönikan har publicerats i NSD 29/6)

Wanås Konst 30 år

Det finns knappast någon händelse eller tilldragelse i Knislinge som fått en så positiv uppmärksamhet och spridning som Wanås Konst har fått, en uppmärksamhet som i hög grad också spillt över på orten och hela kommunen.

Knislinge är en ort med fina historiska anor, inte minst är byns industrihistoria från förra seklet värd att minnas och vårdas. Själv minns jag Knislinge på sextiotalet, då ortens industrier stod på sin topp och gav arbete åt den bofasta befolkningen. När jag var ung i Knislinge var det full fart på strumpfabriken, skofabriken och blixtlåsfabriken. Anitastrumpan och Lejonskor var på den tiden starka varumärken som varje Knislingebo stolt pratade om. Idag finns inte dessa fabriker eller varumärken kvar. Numera pendlar de flesta i Knislinge till arbeten på näraliggande större orter.

Närheten till Wanås slott var också något som präglade mina år i byn. Inte minst den stora snapphaneeken i slottsskogen var en spännande sak som eggade fantasin, minns jag. Alla pratade om eken och själv läste jag om den i August Cederbergs historiska berättelser om Göingehövdingen, där slottet var skådeplatsen för dansk-svenska kriget och uppgörelsen med snapphanarna.

1987 – En milstolpe
Idag är Wanås mer känt för konsten än för snapphanarna och den gamla eken. Wanås har blivit ett välkänt varumärke i konstkretsar över hela världen. I år är det trettio år sedan konstutställningarna arrangerades för första gången. Det hela startade 1987 och de trettio åren är en milstolpe som är värd att fira.

Varje sommar när jag och min fru besöker vi Skåne, besöker vi Wanås Konst. Min avsikt med denna artikel är inte att recensera konstverken, utan bara att ge lite personliga tankar och reflexioner jag haft under alla de år jag besökt utställningarna.

Att Wanås Konst har blivit något enastående i sitt slag, är kanske inte något man går och tänker på varje dag. Det är alltid lätt att vänja sig vid det vi har runtomkring oss. Vi blir ofta hemmablinda, vi uppskattar inte det vi ser runt omkring oss och vi tar för givet att det vi har idag alltid ska finnas kvar.

Wanås Konst är något mycket stort och på alla sätt värd vår uppskattning. Framgångarna kan mätas på många sätt. När jag googlade på orden Konst och Wanås blev det 63 300 träffar. Man kan med stor trovärdighet påstå att Wanås Konst har satt både Sverige och Knislinge på den stora världskartan – något som vi alla kan vara stolta över.

Konst engagerar
Bra konst provocerar och engagerar. När Wanåsutställningen började för trettio år sedan hade kanske inte ortsborna någon större erfarenhet av konst och konstnärligt skapande, därför var en del kritiska till det de såg. Idag är det andra tongångar. Nu inser många att konsten blivit en naturlig del av Wanås. Ett välkommet inslag i bygden som kommit för att stanna.

Wanås Konst har genom åren omfattat hundratals skulpturer och installationer, konstverk som ställts ut i det anrika slottets gårdsbyggnader och i den omgivande bokskogen. Varje år tillkommer nya konstnärer och konstverk. En del av de utställda verket tas bort eftersom, men väldigt många verk har kommit för att stanna permanent. Vi som besökare kan år efter år njuta av nya konstverk och glädjas åt konstverk som funnits med sedan starten.

Många kommer till Wanås
De årliga vernissagen lockar stora skaror av journalister och kulturskribenter från hela världen. Från utställningarna författas hundratals artiklar och recensioner varje år, i alla sorters medier, lokala, nationella och internationella. Detta gör att Wanås Konst numera är ett välkänt begrepp över hela världen.

Men det är inte bara journalister som kommer, framförallt kommer tiotusentals turister och konstintresserade hit varje år. Många turistföretag, researrangörer och konstföreningar har ett besök på Wanås uppsatt på sin lista över de bästa besöksmålen. Konsten har blivit en stor turistmagnet för hela regionen.

Fina minnen
Jag minns med viss munterhet när den första utställningen visades 1987. På den tiden var nog inte konsthändelser något som Knislingebon i gemen var särskilt van vid eller ens intresserad av. När vi sommaren 1987 besökte mina föräldrar i byn, berättades det att en stor konstutställning visades på Wanås, det var så jag fick veta det första gången. Mina brorsbarn berättade för mig att ”dom har lagt ut en stor hög med pinnar i slottsparken”. Men denna hög med ”pinnar” var inte vad som helst, det var en installation med titeln Vassrugg skapat av Tomas Nordberg. Vassrugg finns inte längre kvar i parken, med det går att läsa om det i på nätet.

Ewa Hedkvist Petersen har fotograferat några av de permanenta konstverk på Wanås Konst. Håll tillgodo!

 

 


Ett konstverk som jag ofta återvänder till är La Collonne Terminée av Richard Nonas. Konstverket består av stenbumlingar utlagda i en rak linje. Detta konstverk var först utlagd på en öppen plats i parken, men sedan 1990 ligger det vackert inbäddad bland de höga träden. Dessa stenbumlingar är en av mina favoriter.

 

 

Även Pyramiden av Gunilla Bandolin är också ett verk jag tycker mycket om. Konstverket är uppfört 1990 och är skapat för att ses och upplevas med hela kroppen. Den är byggs med ett kors med trånga passager där kan man fritt passera genom. Att stå i mitten av pyramiden och ha siktlinje i fyra väderstreck ger en fin känsla.

 

 

Wanås av Per Kirkeby kom 1994. Konstverket är murat i rött tegel och placerad i en grön och öppen lund skogen. Det öppna konstverket tecknas vackert mot det gröna på marken och den blåa himmelen. Det murade konstverket är en utmärkt plats för den som behöver sitta en stund och bara tänka och filosofera.

 

 

 

Ann-Sofi Sidéns Fideikommissum från 2000 är en ”En kvinna som kastar vatten”, som det står det i presentationen av detta konstverk. Konstverket i brons är placerat vid slottsdammen alldeles intill stora rosa rhododendron. Konstverket är förmodligen ett av parkens mest fotograferade verk.

 

 

Jacob Dahlgrens Primary Structure 2011 är ett vackert konstverk som sätter färg på den vackra parken. Här får unga och gamla besökare klättra om de vill. På egen risk.

 

 

Wish Trees for Wanås av Yoko Ono. ”Skriv din önskan på en papperslapp och häng den på ett önsketräd”, står det i instruktionen till detta konstverk bestående av 14 äppelträd. Under årens lopp har besökarna hängt upp tusentals papperslappar med sina egna önskningar.

 

Wanås slott 2016

(Denna artikel har även publicerats i Knislinge Hembygdsförenings årsbok 2017)